Ryskans alfabet och uttal Sammanfattning av fцrelдsning III Bokstavsdel 3 – Урок В

Ryskans alfabet och uttal        Sammanfattning av fцrelдsning III

Bokstavsdel 3 – Урок В

Sidan 18-19 i lдseboken samt 46-48 i цvningsboken. Gloslistor till samtliga kapitel finns i bцrjan pе цvningsboken.

Bokstдver att lдra till nдsta gеng:

Й й                 Ю ю

Joterade vokaler

<ю> hцr till gruppen joterade vokaler. Nдr <ю>, likt <я, е> stеr fцrst i ett ord eller efter vokal uttalas de med ett [j] framfцr:  ю = [ju·]

юри́ст, Ю́рий, Ю́лия, мою́

Nдr denna vokal stеr framfцr en konsonant framtrдder inte nеgot [j] utan detta markerar att den fцregеende konsonanten дr mjuk, dvs uttalas i i-lдge.

Jfr. ту [tu·], тю [t'u·]

лук [ɬu·k] —люк [l’u·k]; тук [tu·k] —тюк [t’u·k], суда —сюда, меню

Fцr en genomgеng av palatalisering, se sammanfattningen av fцrelдsning II samt Rysk praktisk fonetik –punkt 5.

Vokaluppstдllning

Еn uppstдllning med alla vokaler vi har haft med dess respektive joterad vokal under.

Vanlig vokal	Э	О	У	А
Joterad vokal	E	Ю	Я	И

Bokstaven <й> -/j/ ”и краткое” (kort i) anvдnds normalt bara sist i ett ord eller en stavelse:

Музе́й [muz’e·j], май [ma·j], тролле́йбус, копе́йка, попуга́й, юбиле́й

Fцrst i ett ord skrivs normalt inte <й> utan dе anvдnder man istдllet en alternativvokal:

Еле́на, я, юри́ст, ю́мор

Tonalitet. Konsonantpar avseende pе tonalitet:  tonande – tonlцs

Konsonanter kan vara antingen tonande eller tonlцsa. Med en tonande konsonant menas att den uttalas med stдmbandston: detta sker nдr luften passerar upp genom luftstrupen och stдmbanden (stдmlдpparna) i struphuvudet дr hopfцrda, den passerande luften fеr dе stдmbanden att vibrera vilket ger upphov till en ton. Man kan identifiera om en konsonant дr tonande genom att kдnna pе struphuvudet nдr man uttalar den - vibrerar struphuvudet дr konsonanten tonande. Prova att uttala [v] och kдnn samtidigt pе struphuvudet. Tonlцsa konsonanter uttalas utan stдmbandston, luften fеr passera fritt genom struphuvudet. Prova att uttala [f] och fortsдtt kдnna pе struphuvudet. Vдxla mellan [v] och [f], lдgg mдrke till att det enda som skiljer konsonanterna frеn varandra дr att den ena дr tonande och den andra дr tonlцs.

Prova att, utan att titta pе uppstдllningen nedan, kategorisera de konsonantljud du kan med avseende pе tonalitet! Fцrsцk дven hitta par dдr det enda som skiljer i uttalet дr tonaliteten.

Om vi delar upp de konsonanterna vi hittills har lдrt oss i par fеr vi fцljande schema. Dessa bildar par dдr den enda skillnaden дr tonaliteten. Att veta om en konsonant дr tonande eller tonlцs samt att veta vilken som дr dess tonlцsa eller tonande ”tvilling” дr mycket viktigt, vilket kommer att framgе nedan.

Tonande	Б	Д	Г	З	В
Tonlцsa	П	Т	К	С	Ш

Utanfцr den hдr tabellen finns nu konsonanterna <л, м, н, р>. Dessa дr alla tonande och har inga tonlцsa motsvarigheter.

Tonalitetsassimilation

Assimilation som fonetisk fцreteelse innebдr att nдraliggande ljud pеverkar varandra till stцrre likhet. Tonalitetsassimilation innebдr med andra ord att nдrliggande ljud pеverkar varandra till att likna varandra med avseende pе tonalitet. Detta gцr att det blir lдttare att uttala en grupp konsonanter.

I ryskan дr den sista konsonanten i en konsonantserie dominant, d. v.s. de andra konsonanterna antar dess tonalitet. Sеledes: en tonande konsonant blir till motsvarande tonlцsa nдr den stеr framfцr en tonlцs konsonant. Och tvдrtom: en tonlцs konsonant blir till motsvarande tonande nдr den stеr framfцr en tonande konsonant.

Det дr alltsе den sista konsonanten i en grupp konsonanter som styr vilken samtligas tonalitet blir. Detta gдller дven цver ordgrдnser i lцpande tal:

Блузка [sk], во́дка [tk], авто́бус [ft], в клу́бе [fk], за́втрак [ft]

Сбо́рная [zb], отда́л [d:], как бу́дто [gb], рюкза́к [gz], вокза́л [gz]

Undantag: л, м, н, р дr utanfцr schemat och varken pеverkas eller pеverkar andra konsonanter.

Konsonanten <в> kan bli pеverkad, d. v.s. uttalas [f] framfцr en tonlцs konsonant, ex. второ́й [ft]. Dдremot pеverkar den inte andra konsonanter till att bli tonande: свет [sv’], свой [sv], сва́лка [sv]ю

Prepositionen в blir som i exemplet ovan tonlцst [f] framfцr tonlцsa konsonanter. Dе detta sker ganska ofta дr det lдtt att glцmma att det nеgonsin uttalas [v]. Detta sker dock helt enligt reglerna framfцr tonande konsonant eller vokal uttalas det fortfarande [v]. В Москве, В Одессе, В Лондоне, В Уппсале.

Kom ihеg att om tvе tonlцsa eller tonande konsonanter stеr i fцljd hдnder ingenting, utan konsonanterna uttalas som normalt, t. ex. спасибо [сп] eller для [дл’].

Utljudsskдrpning

En tonande konsonant blir till motsvarande tonlцsa nдr det stеr sist i ett ord (eller mer korrekt, en talsekvens): Клуб [p], город [t], диалог [k], анализ [s], Киев [f].

I lцpande tal gеr dock tonalitetsassimilation fцre utljudsskдrpning: клуб дорого́й [bd], друг дру́га [gd.]

Ord utan sjдlvstдndig betoning

En del smеord (enklitikor) har ingen sjдlvstдndig betoning utan uttalas tillsammans med ordet de tillhцr. Detta дr fallet med prepositioner t. ex. на och negationen не.

Не рабо́таю uttalas нерабо́таю [n'i]

На карти́нке uttalas накартинке [nəkɐrt’i·nk’i]

Verb: е-bцjning

Nu ska vi introducera de fцrsta verben i presens (nutid). I likhet med t. ex. franska, tyska och en mдngd andra sprеk sе bцjer man ryska verb efter subjektets person och antal.

Jag, fцrsta person singular. Vi, fцrsta person plural.

Du, andra person singular. Ni, andra person plural.

Han/hon/den/det, tredje person singular. De, tredje person plural.

Vi ska inte omedelbart lдra oss alla former utan bцrjar med 1:a pers sing. och tredje person sing. och plur.

Bцjningen kallas e-bцjning fцr att det finns ett е i дndelsen.

Рабутать (arbeta)

Я рабутаю
Он/онб рабутает	Они рабутают

Збвтракать (дta frukost)

Я збвтракаю
Он/онб збвтракает	Они́ збвтракают

Lokativ

Prepositionen в (i betydelsen i) krдver en дndelse pе efterfцljande substantiv. Prepositionen в styr (liksom на i betydelsen pе) lokativ. Hur lokativ bildas har presenterats tidigare, bl. a. i sammanfattningen till fцrelдsning II.

Дом – в доме (hus – i huset), музей – в музее (museum – pе museet, obs skillnaden i prepositionsanvдndning), школа – в школе (skola – pе skolan), молоко – в молоке (mjцlk – i mjцlken).